AXEL @ WORK

Jag kom idag att tänka på julen 2000, då jag var med om en jobbig situation, som såhär i efterhand blir en bra historia.

Jag pluggade nere i Helsingborg under hösten och hade inte varit hemma hos föräldrarna på ca 2 månader, så jag längtade verkligen efter att komma hem över julhelgen. Den 22:a december hade någon sadist/julhatare lagt in en avslutande tenta för terminen. Jag hade, för ovanlighetens skull, varit ute i god tid och bokat billig tågbiljett, som jag förbetalt och hämtat ut. Jag skulle åka det första tåget ca 07.30 på morgonen den 23:e detta gjorde att jag skulle ha god tid på mig när jag kom hem, att få lite julkänsla.

Efter tentan blev det som sig bör en liten trevlig fest, jag har till och med för mig att vi hade ett litet julbord ihop med några klasskompisar, för att sedan gå ut och svinga våra lurviga in i decembernatten.
Jag vill minnas att jag kom hem runt 3-4 tiden på natten. Jag vet att jag övervägde att hålla mig vaken resten av natten också, men slutligen bestämde jag mig i alla fall för att vila örat lite mot kudden.

Ungefär en timme efter att mitt tåg har rullat ut från perrongen i Helsingborg vaknar jag med ett ryck i total bakfylleångest. SATAN!

Med tanke på att det var dagen före julafton var inte utsikterna för att få en tågbiljett goda, chanserna att få en tågbiljett till ett någorlunda rimligt pris var kan man säga obefintliga. Som tur var kom jag på att det gick Swebus Express mellan Hbg och Nyköping. Swebus har något så underbart som en komma fram garanti, vilket innebär att blir en buss full, kör de fram en till. Bra service… Det kostade dessutom bara typ 300 spänn.

Polarexpressen a.k.a Swebus Express

Nästa problem var bara att jag hade inte 300 spänn. Det var den 23:e december, dagen efter en utekväll och jag var student. jag minns att jag hade sparat typ 20 spänn för att kunna köpa en kaffe på tåget. Bussen skulle dessutom gå inom mindre än en timma, så jag hade inte direkt tid att gå ut och sälja min kropp eller nåt.

Som tur var hade jag en godhjärtad klasskamrat som bodde på vägen mellan mitt hus och Knutpunkten(stationen i Hbg), jag lyckades väcka honom ur bakfylleträsket och få honom att gå ut till en busshållplats som jag passerade med stadsbussen och räcka mig 300 spänn genom dörren. God Jul! hann jag ropa innan bussen fortsatte ner till Knutpunkten. Där jag efter en extremt känsloladdad morgon, gick in i bussen, sjönk ner på ett mjukt säte, slöt ögonen och bussen rullar iväg, hem till julefriden, den känslan är obeskrivlig.

Sen levde jag lycklig i alla mina dagar. GOD JUL!